Arbetsgivaren är ansvarig för att mäta radon på arbetsplatsen. Radon är en färglös, osynlig och luktfri gas som kan orsaka lungcancer vid höga exponeringsnivåer under en längre tid. Syftet med radonmätningar är att avgöra om radonhalten på arbetsplatsen är högre än den referensnivå som är satt till 200 Bq/m3. Enligt Folkhälsomyndigheten orsakar radon omkring 500 lungcancerfall per år i Sverige och är därmed den näst största orsaken till lungcancer efter rökning.

För att mäta radonhalten på en arbetsplats krävs minst två månaders mätning under eldningssäsongen (1 oktober till 30 april). Om den genomsnittliga radonhalten under arbetstid överstiger den nationella referensnivån på 200 Bq/m3 (radon gränsvärde), är arbetsgivaren skyldig att vidta åtgärder för att minska radonhalten. Detta gäller för arbetsplatser, bostäder och allmänna lokaler.

Om radonhalten överskrider referensnivån måste åtgärder vidtas, och efter att åtgärderna har genomförts måste en ny kontrollmätning utföras för att säkerställa att halterna har minskat till en säker nivå. Om radonhalten fortfarande överskrider 200 Bq/m³ trots åtgärder, ska det rapporteras till Strålsäkerhetsmyndigheten.

I Sverige är arbetsgivaren ansvarig för att säkerställa en säker arbetsmiljö på arbetsplatsen. 2018 infördes en ny Strålskyddslag som reglerar hanteringen av radon på arbetsplatser. Lagen innebär att arbetsgivare är skyldiga att vidta åtgärder om arbetstagare exponeras för radon över 200 Bq/m3. Strålsäkerhetsmyndigheten har ett delat tillsynsansvar för att säkerställa att radonkraven följs på arbetsplatser. Radonkraven regleras av både Arbetsmiljölagen och Strålskyddsförordningen.

Det är av yttersta vikt att mäta radonhalten på arbetsplatser för att förebygga hälsorisker för arbetstagarna. Radon är en farlig gas som kan orsaka lungcancer vid höga exponeringsnivåer över en längre tid. Därför är det viktigt att arbetsgivare vidtar åtgärder om radonhalten på arbetsplatsen överstiger den nationella referensnivån på 200 Bq/m3.